Sportlovet närmar sig och 2025 är inget undantag. Det är en vecka många ser fram emot – oavsett om du planerar skidresor, vill njuta av vinteraktiviteter eller bara ta en paus från vardagen. Här ger vi dig all information du behöver om när sportlovet inträffar i olika delar av landet och delar med oss av lite intressant historia om hur sportlovet blev till.
Visste du att sportlovet har sina rötter i ett “kokslov” från 1940-talet? Under andra världskriget infördes detta lov för att spara på bränsle i skolorna. Från att ha varit en nödåtgärd har det utvecklats till en efterlängtad ledighet för vinteraktiviteter och rekreation.
Sportlovsdatum 2025
Sportlovet infaller på olika veckor beroende på var i Sverige du bor. Det hålls någon gång mellan vecka 7 och vecka 10. Här är datumen för 2025:
- Vecka 7: 10–16 februari
- Vecka 8: 17–23 februari
- Vecka 9: 24 februari–2 mars
- Vecka 10: 3–9 mars
När är sportlovet på din ort?
För att göra det enkelt för dig att hitta rätt datum, har vi listat sportlovsveckorna för olika städer och regioner. Kolla vilken vecka som gäller där du bor:
- Borås: Vecka 7
- Borlänge: Vecka 9
- Göteborg: Vecka 7
- Helsingborg: Vecka 8
- Jönköping: Vecka 7
- Karlstad: Vecka 9
- Linköping: Vecka 8
- Luleå: Vecka 10
- Lund: Vecka 8
- Malmö: Vecka 8
- Norrköping: Vecka 8
- Stockholm: Vecka 9
- Sundsvall: Vecka 10
- Uppsala: Vecka 8
- Västerås: Vecka 9
- Örebro: Vecka 8
- Östersund: Vecka 10
Vecka för vecka: Sportlovet 2025
Vecka 7: 10–16 februari
Under vecka 7 har orter som Borås, Göteborg och Jönköping sportlov. Det är en bra tid för tidiga vinterresor och att få uppleva skidåkning utan trängsel.
Vecka 8: 17–23 februari
Vecka 8 är den vanligaste sportlovsveckan och gäller bland annat för Malmö, Lund, Linköping och Uppsala. Denna vecka erbjuder många kommuner aktiviteter för både utomhus- och inomhusaktiviteter.
Vecka 9: 24 februari–2 mars
Stockholm, Karlstad och Borlänge har sportlov denna vecka. Det är en populär vecka för fjällresor då snön ofta ligger som bäst.
Vecka 10: 3–9 mars
Sundsvall, Östersund och Luleå hör till de orter som har sportlov vecka 10. Denna vecka markerar ofta slutet på vintersäsongen, vilket gör den perfekt för en sista snöupplevelse innan våren kommer.
Sportlovets ursprung och historia
Sportlovet har en lång och intressant historia i Sverige, och dess ursprung sträcker sig tillbaka till 1940-talet. Det första sportlovet infördes av Bränslekommissionen som ett så kallat “kokslov” under andra världskriget. Syftet var att minska uppvärmningskostnaderna i skolorna genom att stänga dem under en vecka. På den tiden användes stenkol och koks för att värma upp skolbyggnader, och eftersom dessa bränslen var ransonerade blev det en nödvändig åtgärd att ge barnen ledigt under vintern.
Även om sportlovet till en början handlade om energibesparing, insåg man snabbt att det kunde fylla ett annat viktigt syfte. För att hålla barnen sysselsatta under ledigheten organiserades olika friluftsaktiviteter. Dessa aktiviteter fokuserade snart på vintersport, särskilt skidåkning, vilket gjorde lovet till en tid för fysisk aktivitet och utomhuslek. Barn från storstäder fick dessutom chansen att resa till fjällen och uppleva den svenska fjällmiljön, något som tidigare inte varit tillgängligt för alla.
Sportlovets utveckling
Under 1950-talet fick sportlovet ytterligare en funktion, då medicinhygieniska argument började framföras för att ha ledighet under den kalla senvintern. Skolhälsovården ansåg att risken för spridning av infektioner, såsom influensa, var större under denna tid på året. Att stänga skolorna i en vecka blev därför ett sätt att minska smittspridningen. Denna utveckling bidrog till att sportlovet inte längre bara var en storstadsföreteelse, utan började spridas även till landsbygden.
Vid slutet av 1950-talet hade sportlovet etablerats i hela Sverige och blivit en fast tradition. Även om lovet hade praktiska och hälsorelaterade grunder, blev det nu främst förknippat med vinteraktiviteter och nöjen.
Dagens sportlov
I modern tid har sportlovet fortsatt att vara en viktig del av den svenska skolkulturen. Lovet infaller någon gång mellan vecka 7 och 10, och det är upp till kommunerna att bestämma vilken vecka det ska vara. Ofta är det väderförhållanden och regionala skillnader som styr vilken vecka som blir den bästa för vinteraktiviteter. De orter som ligger närmare fjällen eller där vintersport är mer populärt tenderar att ha sportlov tidigare, medan andra kommuner har sitt lov senare under perioden.
Sportlovet är idag inte enbart förknippat med vintersport. Många kommuner erbjuder också ett brett utbud av aktiviteter för de barn och ungdomar som stannar hemma. Det kan vara allt från innebandy och simning till teaterbesök och pyssel. Det gör att sportlovet är tillgängligt och roligt för alla, oavsett om man gillar att vara utomhus eller inomhus. Samtidigt ser vi att recycling-tänkandet har blivit en del av många kommuners sportlovsaktiviteter, där fokus ofta ligger på hållbara och miljövänliga alternativ, som naturvandringar och återvinningsprojekt.
Flexibelt sportlov
En intressant utveckling de senaste åren är att vissa kommuner har infört flexibelt sportlov, vilket innebär att eleverna själva kan välja vilken vecka de vill vara lediga under sportlovsperioden. Detta är dock inte särskilt vanligt, men de kommuner som testar systemet erbjuder vanligtvis ett val mellan tre olika veckor. Syftet med det flexibla sportlovet är att ge familjer med barn i olika skolor, eller med föräldrar som har svårt att få ledigt under en viss vecka, möjligheten att samordna sin ledighet.
Det flexibla sportlovet har både för- och nackdelar. För vissa familjer är det en stor fördel att kunna anpassa lovet efter sina behov, men för skolorna kan det innebära logistiska problem. Elever som väljer en annan vecka än majoriteten kan riskera att missa viktig undervisning eller känna sig utanför gemenskapen när de återvänder.
Sportlov i andra länder
Sportlov eller vinterlov finns även i andra delar av världen, men formen och tidpunkten varierar. I de nordiska länderna ligger lovet nära den svenska traditionen. I Finland kallas lovet “hiihtoloma” (skidlov) och infaller under februari och mars, beroende på region. I Danmark kallas det “vinterferie” och infaller vanligtvis under vecka 7 eller 8, precis som i Sverige.
I andra delar av Europa är sportlovet anpassat efter lokala traditioner och klimat. I Belgien och Nederländerna hålls sportlovet i februari, medan Schweiz och Österrike har vinterferier som varar en eller två veckor, beroende på kanton eller region. I USA finns inget formellt sportlov, men de har istället “spring break” senare under våren, då många skolungdomar tar ledigt och reser till varmare breddgrader.
Sammanfattning
Sportlovet har kommit långt sedan det infördes som kokslov på 1940-talet. Från att ha varit en nödvändig åtgärd för att spara energi har det utvecklats till en älskad vintertradition fylld med aktiviteter för både kropp och själ. Med en blandning av skidåkning, friluftsliv och moderna sportlovsaktiviteter som innebandy och filmvisningar, finns det något för alla under sportlovet. Och med tanke på flexibla sportlov och hållbarhetsfokus, ser vi att traditionen ständigt utvecklas för att möta nya behov och förväntningar.
